Marknadskommunikation i realtid – Att kommunicera i en ny sammhällskontext
När vårt sätt att kommunicera förändras så behöver även företagen ändra sitt sätt att kommunicera med oss för att lyckas. De främsta styrande faktorerna för detta är Internet, sociala medier och den tekniska utvecklingen (Kallier 2017, 126). Dessa faktorer har skämt bort oss med snabbhet och oändligt med information som finns tillgänglig för oss dygnet runt som oftast vilket gjort att vi även förväntar oss att företagen ska leva upp till dessa kriterier. För att få vår uppmärksamhet behöver företagen passa upp på oss och med tanke på att numera 95% av svenska befolkningen använder Internet (Internetstiftelsen 2019, 3) så bör de rimligtvis göra det online. Man skulle kunna säga att Real-Time Marketing (RTM), alternativt marknadsföring i realtid, har vuxit fram som strategi utifrån det här behovet.
Vad är RTM?
RTM innebär att organisationer använder olika digitala kanaler och sociala medier för att nå ut med personifierat innehåll till intressenten så fort som möjligt (Kallier 2017, 126). Detta är möjligt tack vare digitala analysverktyg som håller koll på vad vi gör online; klickar på, gillar, köper och så vidare (Ibid, 127). Marknadsföring som hör till RTM är bland annat när vi kollar på produkter på en hemsida och dessa dyker upp som annonser när vi går in på en annan hemsida (Ibid, 127). Nedan är en bild på hur det såg ut för mig när jag gick in på Expressen efter att ha kollat på jackor på Nelly.

Ett annat exempel är det här mejlet jag nyss fick av Lyko. Ett personligt meddelande med rabattkod som skickas ut automatiskt för att öka chanserna att jag lägger en till beställning. Erbjudandet är tidsbegränsat för att få mig att agera snabbt.

Fokus på digital marknadsföring
Även om vi inte känner igen oss i att alltid nappa på dessa annonser/erbjudanden så har de, enligt en vetenskaplig undersökning, inverkan på vårt köpbeteende. (Kallier 2017, 131). De kan alltså få oss att konsumera mer. Tillsammans med vetskapen om att i princip hela Sveriges befolkning använder Internet ger det oss en fingervisning gällande var företagen rimligtvis bör lägga större delar av sina marknadsföringsresurser – på digitala kanaler och sociala medier.
Vad gör det då med oss som människor att hela tiden omringas av riktade budskap? Om jag går till mig själv så har jag stängt av. Kanske lägger jag märke till annonsen och tänker att det är creepy hur kartlagd man faktiskt är, men jag upplever inte att jag blir mer köpsugen. Det kanske jag blir undermedvetet, om vi ska tro forskningen jag nyss hänvisade till, men känslan är inte den. Är så fallet kan det ju diskuteras huruvida det begränsar mig i valet av jacka eller underlättar för mig att välja. Förmodligen både och. Vad gäller riktade rabatter tycker jag annorlunda. De uppskattar jag även om det är mer undantag än regel att jag nappar på dem. Om jag redan planerat ett köp och får en rabatt kan det dock vara vad som får mig att faktiskt beställa.
Newsjacking
En annan marknadföringsstrategi som ligger i tiden är newsjacking. Den innebär att organisationer sätter sin egen prägel på en nyhet i hopp om att journalister ska följa upp nyheten med organisationens vinkling (Scott 2011, 9). Journalisters intresse för nya vinklar är generellt sett stort eftersom de snabbt vill rapportera unika perspektiv i kontrast till konkurrenterna, vilket talar för organisationers chans att få väldigt billigt mediautrymme genom att bidra med detta (Ibid, 6). Liksom för RTM gäller det att agera snabbt och leverera relevant innehåll för att få den effekten. Dessutom måste man uppfattas vara rätt person för att bygga på nyheten (Ibid, 18). Lyckas man bli riktigt bra på det här kan man bli den journalister vänder sig till vid händelser inom ett visst ämne (Scott 2011, 18).
Jag tycker mig ofta se detta i politiska frågor och Greta Thunberg hör onekligen till en av dem vars twittrade kan bli innehåll för ytterligare perspektiv på en händelse, så som att hon tyckte okunskapen och förnekelsen var total bland partiledarna efter partiledardebatten den 11 oktober (Aftonbladet 2020).

Greta säljer inga produkter vars försäljning kan öka om hon får utrymme i media, men likväl ökar chanserna för hennes budskap att spridas och etableras. Jag tror vi behöver både de mer neutrala rapporteringarna och de vinklade för att skapa oss en egen uppfattning, förutsatt att vi får ta del av olika vinklingar. Är någon duktig på att newsjacka riskerar vi ju att exponeras för samma perspektiv om och om igen, vilket jag tror snarare hämmar våra möjligheter att skapa egna uppfattningar.
Snabbhet och relevans tycks vara gemensamma nämnare för RTM och newsjacking, strategier som möter våra förväntningar på omvärlden med andra ord. Frågan är dock vem som huvudsakligen gynnas av dem?
Källförteckning
Aftonbladet. 2020. Greta Thunberg kritisk efter partiledardebatten. 12 oktober. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/weP9aA/greta-thunberg-kritisk-efter-partiledardebatten (hämtad 2020-10-21)
Internetstiftelsen. 2019. Svenskarna och Internet.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf (hämtad 2020-10-21)
Kallier, Safura M.. 2017. The Influence of Real-time Marketing Campaigns of Retailers on Consumer Purchase Behavior. International Rewiev of Management and Marketing. 7(3): 126-133. ISSN: 2146-4405.
Scott Meerman, David. 2011. Newjacking. New Jersey: Wiley.
Thunberg, Greta. 2020. [Twitter]
https://twitter.com/GretaThunberg/status/1315551808656486401 (hämtad 2020-10-21)