Strategiska Strategen

Vad är CSR?
Många organisationer ägnar sig idag åt Corporate Social Responsibility (CSR). Det finns ingen universal definition av begreppet men övergripande handlar det om att företag engagerar sig i vissa aktiviteter för att ge tillbaka till samhället på ett eller annat sätt (Coombs & Holladay 2010, 262). För att detta engagemang ska räknas som CSR menar vissa att det måste vara på eget initiativ och att den typ av samhällsansvar som företag måste ta enligt lag inte räknas som CSR (Ibid).

Varför CSR?
Anledningen till att företag arbetar med CSR är många. En är att det är vad intressenter förväntar sig av företagen idag (Coombs & Holladay 2010, 261). Jag tänker att det kan beror på att vi är så mycket mer medvetna nu än tidigare, om miljö och arbetsförhållanden exempelvis. Företag kan inte operera i skymundan i dagens digitaliserade samhälle. Felsteg kommer fram, får snabbt stor räckvidd och konsekvenserna kan bli stora. Ytterligare en anledning är att CSR har inverkan på företagets anseende. Intressenter involverar sig med företag som de kan/vill identifiera sig med, däribland vilka varumärken man köper, investerar i och jobbar för (Ibid, 264).

CSR under Coronapandemin
Dagens Nyheter rapporterar att antalet Covid-19-smittade ökar i stora delar av landet (Dahl, 2020) och vi kan konstatera att Coronapandemin är långt ifrån över. Sedan den bröt ut i våras har vi sett många företag engagerat sig för att stötta samhället i krisen på olika vis:

• Hotell- och restaurangpersonal utbildas inom vården (Sundbeck 2020, 1).

• Scania bistår Karolinska med lasbilstrailers där bland annat cancerpatienter, som har hög risk att drabbas av infektioner, kan besöka sjukhuset för att ta prover under säkrare förhållanden (Sundbeck 2020, 2).

• Många aktörer, däribland Microsoft, Länsförsäkringar, Google, Kivra och nästan samtliga matvarukedjor, gick ihop för att skapa en tjänst med volontärer som kunde ställa upp och handla åt personer i riskgrupp (God Hjälp U.Å.). Detta för att minska risken att de smittas av viruset vid butiksbesök. Initiativet kom att kallas ”God Hjälp”.

• Ägarna till Louis Vuitton ställde om sin produktion av parfym och började tillverka handsprit (Hellman 2020).

• Även H&M ställde om delar av sin produktion och började göra munskydd (Åkerlund 2020).

 
Vad gäller CSR kopplat till pandemin tror jag förutsättningarna är annorlunda jämfört med CSR på daglig basis. Mer eller mindre alla har anledning att bry sig om Covid-19, men alla bryr sig inte om att rädda regnskogar eller stoppa svält. Pandemin berör alla och i Sverige har både media, politiker och Folkhälsomyndigheten gjort klart för oss att det är allvar. Chansen att människor tycker företagens insatser är bra är därför rimligtvis hög, enligt mig, så länge människor uppfattar de som befogade.

Kommunikationsforskarna Coombs och Holladay beskriver CSR-arbete i tre huvudsakliga steg: Först måste organisationen lokalisera sociala frågor som intressenterna bryr sig om och med fördel välja ut en fråga man tror företaget kan bli tvungen att stå till svars för i framtiden, om man inte adresserar det. Steg två är att kommunicera problemet för att visa intressenterna att man tar det på allvar och att företaget och intressenterna delar samma värderingar. Det sista och viktigaste steget är att vidta åtgärder mot problemet (2010, 270). Att bara prata och inte göra är i princip att kapa sig själv vid fotknölarna när det kommer till CSR.

Utifrån mitt tidigare resonemang om att pandemin berör oss alla tror jag det är relativt enkelt för organisationer att identifiera ett aktuellt problem kopplat till den, kommunicera och agera. Dessutom har en del företag inte kunnat fortsätta bedriva sin verksamhet som vanligt, exempelvis hotellkedjorna, vilket öppnar upp för att personalen kan utbildas inom vården. Jag vill hävda att det aldrig funnits en tanke på det annars.

Vidare har medierna i många fall rapporterat om företagens insatser vilket inneburit kostnadseffektiv kommunikation för företagen. Att medierna kommunicerar insatserna är också positivt för företagen eftersom de själva inte behöver berätta om dem. Att berätta om egna insatser kan nämligen väcka misstankar kring engagemangets äkthet (Coombs & Holladay 2010, 271). Det följer emellertid ingen garanti på att det är mer äkta för det. Vad ligger bakom deras engagemang egentligen? Det finns onekligen en del företag kan tjäna på sina hjälpinsatser. Jag tror dock inte dessa blir lika hårt granskade som övrig CSR. Varför? Jag ser det som svårt att kritisera en hjälpinsats i kris, oavsett om den är sprungen ur vilja att hjälpa eller inte. Oavsett är hjälpen i många fall nödvändig, och då kvittar väl kanske den bakomliggande avsikten?

Källförteckning
Coombs, Timothy W. & Holladay, Sherry J.. 2010. PR Strategy and Application: Managing Influence. New Jersey: Wiley-Blackwell.

Dahl, Amanda. 2020. Hårdare restriktioner i Skåne – fler regioner för samtal med FHM. Dagens Nyheter. 27 oktober.
https://www.dn.se/sverige/hardare-restriktioner-i-skane-fler-regioner-for-samtal-med-fhm/ (hämtad 2020-10-27)

God Hjälp. U.Å.. Tillsammans mot Corona!. 
https://www.godhjalp.se/about-us (hämtad 2020-10-27) 

Hellman, Carin. 2020. Louis Vuitton-ägarna LVHM börjar producera handsprit. Elle. 17 mars.
https://www.elle.se/beauty/louis-vuitton-agarna-lvmh-borjar-producera-handsprit/4002836 (hämtad 2020-10-27)

Shutterstock. 2020. [bild]
https://www.shutterstock.com/sv/image-vector/corporate-social-responsibility-chart-keywords-icons-372110074 (hämtad 2020-11-01)

Shutterstock. 2020. [bild]
https://www.shutterstock.com/sv/image-photo/act-action-changes-things-571890865 (hämtad 2020-11-01)

Sundbeck, Johanna. 2020. 1. Hotell- och restaurangpersonal för uppdrag inom vården. Dagens Nyheter. 9 april. 
https://www.dn.se/nyheter/sverige/nu-utbildas-hotell-och-restaurangpersonal-for-uppdrag-inom-varden/ (hämtad 2020-10-27)

Sundbeck, Johanna. 2020. 2. Scania rustar Karolinska med mobila provtagningsrum – patienter slipper smittas. Dagens Nyheter. 21 april. 
https://www.dn.se/sthlm/scania-rustar-karolinska-med-mobila-provtagningsrum-patienter-slipper-smittas/ (hämtad 2020-10-27)

Åkerlund, Caroline. 2020. 2. H&M ställer om sin produktion – ska tillverka ansiktsmasker. Dagens Industri. 25 mars. 
https://www.di.se/nyheter/h-m-staller-om-produktion-ska-tillverka-ansiktsmasker/(hämtad 2020-10-27)