Adaptivitet och kreativitet - Avgörande i Coronapandemin
När samhällen över hela världen plötsligt blir tvungna att omorganisera hela sin vardag till följd av en pandemi sätts samtliga på prov. Från mer eller mindre ena dagen till den andra ändras människors levnadsmönster när de blir uppmanade, i en del fall tvungna, att hålla avstånd från andra människor, undvika sociala sammanhang och stanna hemma i så stor utsträckning som möjligt. Vidare införs mer formella restriktioner för att hindra smittspridningen, restriktioner såsom förbudet mot allmänna folksamlingar på över 50 personer som infördes här i Sverige den 29 mars (SD, 2020). De abrupta omständigheter som följer av den här situationen drabbar många branscher, inte minst de vars verksamhet huvudsakligen beror av sociala sammanhang och att människor kan samlas och vistas tätt inpå varandra. Restaurang- och krogbranschen är en sådan och den har redan drabbats hårt av Coronakrisen till följd av drastiskt minskat antal kunder eller inga kunder alls (SVT, 2020). När omvärlden och kunders beteende hastig ändras på det här sättet är jag mer eller mindre övertygad om att adaptivitet och kreativitet blir två avgörande förmågor i frågan om vilka företag som tar sig genom krisen och inte. Om man inte längre kan tjäna pengar på samma sätt som man brukar blir man tvungen att komma på andra sätt att göra det på. Med andra ord innebär det att företag kan bli tvungna att göra andra saker och tillämpa andra strategiska åtgärder än man vanligtvis gör. Hur bra man lyckas med det beror rimligtvis en hel del på vilket sätt man ser på och jobbar med strategi.
Inom fältet för strategisk kommunikation finns många och skilda perspektiv. Från de som utgår från den ursprungliga synen på kommunikation som en linjär process mellan en sändare och en mottagare, som oftast beskrivs med hjälp av den så kallade transmissionsmodellen, till de mer moderna perspektiven som grundar sig i synen på kommunikation som socialt konstruerad och därmed alldeles för komplex för att kunna förklaras som linjär process. I boken ”Strategizing Communication” förespråkar Gulbrandsen och Just strategisk kommunikation som gör det möjligt för organisationer och anställda att agera snabbt och specifikt på situationer som uppstår (2016, 18). Det är precis det jag tror företag behöver. Idag sker förändringar så snabbt i samhället, inte minst till följd av tekniken som utvecklas i en rasande far, att jag inte ser någon vits med att ta fram och implementera kommunikativa strategier som är allt för specificerade. Är de det lämnar de troligtvis inte tillräckligt utrymme för den flexibilitet som behövs för att organisationer snabbt ska kunna anpassa verksamheten till exempelvis de konsekvenser som kommer med en oförutsedd pandemi.
Här i Sundsvall har jag sett flera exempel på företag som kommit på alternativa lösningar för att klara denna omställning. För att knyta an till restaurangbranschen så har uteserveringar öppnat tidigare, restauranger erbjuder take away och frisersalongen dit jag går har startat ett samarbete med restaurangen som ligger intill så de som har en inbokad behandling kan beställa in lunch till salongen. Om detta är lyckade anpassningar eller inte vet jag inte, men det är definitivt ageranden som blir avgörande för verksamheternas fortsatta överlevnad och jag tycker verkligen det är inspirerande att se hur företag bemöter och försöker hitta lösningar på de förödande konsekvenser som de ställs inför just nu. Jag tycker också detta belyser vikten av att inte enbart se på strategi som beslut eller processer som planerats och genomarbetats innan de implementeras i verksamheten, ”… unplanned, unintentional and haphazard actions and decisions can produce strategy and be strategic…” som Gulbrandsen och Just beskriver det (2016, 45). De anpassningar jag nämnde ovan är tillämpningar som företagen mest troligt inte alls planerat för, men likväl är de strategiska.
I kontrast till mina lokala exempel på anpassning vill jag lyfta fram ett annat, även det strategiskt, sätt att anpassa sig och kanske till och med dra nytta av pandemiläget. Coca Cola gjorde nämligen ett slags ploy på rekommendationerna att hålla avstånd ifrån varandra via en storbildskärm på Times Square i New York, som vanligtvis kryllar av människor (AdAge, 2020). Se ployet nedan.
Modellen ”The five Ps of strategic commmunication”, av Henry Mintzberg, syftar till att synliggöra hur strategisk kommunikation kan ta olika form (Gulbrandsen & Just 2016, 32). Ploy är ett av dessa Pn och beskrivs som ett kommunikativt trick eller en organisations reaktion på en oförutsedd händelse. Specifikt för ploy är att det inte är planerat i förväg utan idéen till det uppstår kopplat till en viss händelse eller situation samt att dess relevans är tidsbegränsad (Ibid, 35-36). Det Coca Cola gör här skiljer sig från vad ploys generellt är känt för, nämligen att användas för att förlöjliga konkurrenter, men jag tolkar det likväl som ett ploy eftersom de gjort något kommunikativt listigt som anspelar på rådande situation med pandemin. Meddelandet är även tidsbegränsat då det inte alls hade gått hem eller ens varit förståeligt om man inte är medveten om kontexten det befinner sig i. Utöver detta måste jag också säga att jag imponeras av det klipska draget att öka avståndet mellan bokstäverna i varumärkesnamnet. Det lämnar tolkningsutrymme för den som läser av bilden och när man lägger märke till det och förstår kopplingen så får det varje fall mig att le litegrann över hur något så simpelt kan vara så smart.
Källförteckning:
Gulbrandsen, IB T. & Just, Sine N. 2016. Strategizing Communication - Theory and Practice. Köpenhamn: Samfundslitteratur.
Gummesson, Jonas. 2020. Löfven: ”Nu är det en fråga om folkvett”. SvD. 27 mars.https://www.svd.se/lofven-nu-ar-det-en-fraga-om-folkvett (hämtad 2020-04-21)
Schultz, E. J.. 2020. Coke Puts Social Distancing Message In Times Square. AdAge. 22 mars. https://adage.com/article/cmo-strategy/coke-puts-social-distancing-message-times-square/2245631 (hämtad 2020-04-21)
Urborn, Christoffer. 2020. Coronakrisen förödande för krog- och restaurangbranschen. SVT. 1 april. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/krogare (hämtad 2020-04-21)